Själv har jag kvarsittning...

... men jag hoppas att ni firar ordentligt! Det ryktas att 2010 ska bli ett bra år. Skål!

...

Kusinen och jag roar oss med att illustrera en sagobok. Vi har bestämda deadlines. Idag blev jag tvungen att skjuta fram den med ursäkten att jag måste studera.


Vilket visserligen är sant, men inte bara. Husmannen vill jag ju också hinna med...


... och att gå ut nu när det för en gångs skull finns fanns "snö".


Arbeta är också ett nödvändigt ont.

... och att träna.


Ritandet får helt enkelt vänta.

Makt

...

Jahaja... vart var jag. Julbestyr. Vad har jag hunnit sen senast? Kokat knäck? Rört ihop en sillsallad? Griljerat julskinkan? Icket. Tror faktiskt jag redan känner mig ganska nöjd med den här julen för i år. Vi har ju till och med fått snö och så har jag gjort ett pepparkakshus. Man ska inte ta i för mycket.



Har bestämt mig för att inte pluggat något mer under vårterminen. Till hösten ska jag däremot söka in till Något Som Leder Någon Vart. Det låter vuxet och som om det är på tiden. Innan dess ska jag göra mitt yttersta för att boken ska bli klar. Ett spänningsmoment i sig.

Hur som helst önskar jag er en fantastiskt god jul och ett jäkligt gott nytt år!

...

Hjärnåkomma

Jag är ganska långsam som person. Det tar tid för mig att hantera nya intryck och nya personligheter, jag reagerar sällan spontant utan vill gärna vrida och vända på en ny situation flera varv innan jag tycker att jag har förstått den. Till viss del handlar det säkert om osäkerhet. Om kontroll. Och förmodligen är det därför som jag trivs väldigt bra för mig själv. Mot den bakgrunden är det tivelaktigt om jag ska ägna mig åt att blogga överhuvudtaget. Vad säger ni, hur många minuter timmar får man lägga på att skriva ett inlägg och sedan fundera på om man ska publicera det eller ej?

Hjärnspöken

Tenta två avklarad. Tenta tre på gång. Efter det ska jag fundera på om jag ska läsa vidare (beteendevetare kanske? Eller det där nya kulturprogrammet...?) och om det går att lära sig att inte vara så rädd för andra studenter och föreläsningssalar. Och frågor.

Hemrest

Offrade konserten med In Flames och tog tåget norrut för att överraska en genomvacker vän som fyllde trettio. Här är kallt och halt och med snö i antågande. Som vanligt känner jag mig aningen otillräcklig som inte lyckats klona mig själv för att umgås länge nog med alla dem som jag bryr mig om. I vanliga fall försöker jag vara rättvis, den här gången hade jag bestämt mig för att i första hand träffa brorsan. Oturligt nog verkar han ha förälskat sig och istället får jag hänga med en tjock storväxt katt som envisas med att prata med mig från sin plats inne i det mörka badrummet. Nåja.

Resans minus är förkylningen. Resan största plus är lilltösen, med den egna viljan och snuttefilten, som jag fick äran att ha i knäet ett tag medan festen surrade på runtomkring.

Fler julklappar

Man blir snäll av att äta pepparkakor och man får en signerad Rastamutta med dedikation om man blottar sitt pepparkakshus.

Trevliga tider, gott folk!

Helgen i bilder

Var på dödsföreläsning igår med L. Fick veta vad som händer med kroppen när vi dör, om döendet i 1800-talets bondesamhälle och om dödens närvaro i risksituationer. Fikat var grattis, föreläsarna charmerande och dödslotteriet innebar ingenting mer gastkramande än utdelning av böcker och filmer med dödstitlar. I slutet skulle det dock visas en obduktionsfilm. Då gick vi.

Meningen med livet enligt föreläsarna var 1. att leva det 2. att få insikter 3. att ha något att göra. Vad som var meningen med döden och med döendet var lite mer diffust. En övergångsfas. Något oundvikligt. Ett tillbakafödande.


En fikaträff hann jag också med.


Och bio.

...

Säsongsarbete

Fick ett sms i morse med frågan om jag ville vara lucia. Tänka sig. Trots att jag inte behövde sjunga, utan enbart skrida, så avböjde jag men passade samtidigt på att fresta med Husmannen som kandidat inför nästa år. Han har dessutom längre hår än jag.

Frihet

Ah. Har inte jobbat på fem dagar och det är som mumma för själen. Njuter av att ha hängt upp både julstjärna och ljusslinga, av rökelser och doftljus och plåtburken med småkakor i köket som jag då och då stjäl ifrån. Fem dagars lugn framför datorn tillsammans med boktexten som långsamt snyggar till sig. Livet när det visar sig från sin bästa sida.

Dagens fotopromenad

Pepparfuckingkakshus

Till Sandra med kärlek:

Årets julklapp?

Jag som aldrig äter skorpor kom på den geniala idén att baka sjuhundratusen stycken.

...

Pappa och hans C har varit här och hälsat på i några dagar. Vi har ätit gott både på hemmaplan och ute på stan, sett skridskoshowen på Liseberg och strosat omkring i skenet från alla miljarder smålampor, pynt och konstsnö. En skön låtsasvärld att gömma sig i under några timmar.

Opera på liv och död

Tredje parkett och långt där nere ligger scenen med Papageno, Pamina, Nattens drottning och några till. Höga höjder får mig alltid att tro att jag helt plötsligt ska gripa tag om räcket och göra ett elegant hopp över. Husmannen säger att det är lämmelgenen som gör det.

Kom regn, kom november

Varsågod, en buddistisk ordlista som jag hittade på bloggen Promenader och utflykter. En blogg som för övrigt är en lisa för själen och som jag rekommenderar å det varmaste.

Längtan - överdriven förväntan på framtiden
Irritation - för höga förväntningar på omgivningen
Ilska - rädsla för egen svaghet
Hat - rädsla för andras styrka
Olycka - begär lagt på livet
Svartsjuka - konsekvens av ägande
Beroende - undvikande av inre smärta
Övergivenhet - konsekvens av beroende

Lycka - att acceptera det som är

Förödmjukad apelsin

Akademiska

Medan jag skrev tentan blev jag tvungen att ta en paus i bokskrivandet, tycker nästan att det märks...

"När vi är barn är tiden en annan, den fylls av saker som ska förstås och integreras i den egna personen, en omtumlande och fokuserad tid. För att kunna bibehålla känslan av trygghet, av att världen fortfarande är konkret och högst verkligen hittar vi föremål som blir särskilt viktiga för oss. Mjukdjur, stenar, olika platser blir till bundsförvanter som älskar oss, lugnar, förklarar och kanske till och med ställer krav. Saker i vår omgivning är något vi ständigt förhåller oss till och i de perioder när livet behandlar oss som hårdast verkar vi ha en tendens att återvända till barnets nära och nästan magiska förhållande till utvalda saker, ägda eller förlorade, imaginära eller gestaltade som en plats eller person..."

Husbygge

Glasyren vispades så den glänste, strösocker fick smälta i stekpannan och förvandlades långsamt till mörkt hett glas som skulle fästa framsida vid gavel. Jag och grannpojken arbetade koncentrerat i flera timmar och jag är fortfarande glad.




Husmannen drogs med i dekoreringsfasen. Hans hussida fick gäster:

Nöjda kunder

Den inställda konserten nedan bar frukt ändå. Fick nya biljetter till Lamb of God istället.

Reservplan

I kön fick vi veta att konserten var inställd på grund av sjukdom. Tvåhundrakronorsbiljetten skulle ersättas med en femtiolapp och ville man så kunde man få lyssna på ett av de två förbanden, bara man först hängde av sig och betalade garderobsavgiften. Vi gick istället runt hörnet till biografen. Skulle vi välja Zombieland? Hm. Så olika? Fame? Vi övergick snabbt till plan C och hyrde film på hemmaplan istället. Med hjälp av mina diktatoriska egenskaper blev det Mammut, Pojken i randig pyjamas, Gomorra, Milk och Australia.

Reklamation

Paraplyer borde produktutvecklas.



Göteborg också för den delen.

Strössel och glitter

Det är fortfarande mörkt när jag stiger upp. Himlen är tung av regn, ligger så lågt över taken att det knappt går att se vart det ena slutar och det andra tar vid. Jag slår igång datorn, öppnar dokumentet Tenta tre___ och känner försiktigt på tekoppen om den har hunnit svalna. Det går att höra det monotona regnbruset, dropparna som dränker världen där ute. På måndag ska jag tillverka pepparkakshus tillsammans med grannpojken. Jag ser fram emot kristyr, polkastänger och apelsiner med röda band och korinter nejlikor.

Ännu ett avsked

Utanför virvlar det av snö. Jag spelar julmusik, varvar städning med matlagning och studieläsning om hur saker och ting ges mening i våra liv. Att vi kan uppleva trygghet i världen enbart genom att hålla någons hand. Kan inte hindra mig själv från att då och då låta tårarna rinna över. Igår dog en fin liten tant, fem dagar innan sin nittioåttonde födelsedag. Jag kommer att sakna henne.

Alla sätt är bra

Att paddla kajak i vardagsrummet kan också fördriva novembermörker.

Att gå lite i förväg

Julstämningen sprider ut sig. Idag köpte jag julklappar i snöblandat regn. Jag fick en tekanna, en almanacka för 2010 och receptboken Sju sorters kakor (vilket i förlängningen också är en julklapp till Husmannen). Jag är väldigt nöjd.

...

Förberedelse

Förutom mina illröda gardiner (som först i december övergår till att kallas julgardiner för att sedan i februari återgår till att kallas bara illröda gardiner) så har jag också köpt pepparkaksdeg. I år satsar jag på julstämning!

...

Konsumtionsrus

I vanliga fall brukar jag mest bli irriterad över att behöva gå på stan men gårdagens inköpsrunda tillhörde en av de mer angenäma. Jag hittade omgående det jag sökte efter, expediterna var vänliga och det fanns ljusslingor i skyltfönstren och öppna cafédörrar. Ett sätt att betvinga novembermörkret blev att investera i ett par illröda gardiner.

Viljornas kamp

Idag har jag använt väckarklockans snoozeknapp rekordmånga gånger, kastat mig över husliga uppgifter, hittat mig själv framför datorn innan jag under vilda protester tvingade mig själv tillbaka till de uppslagna tentaböckerna för att fem minuter senare ha tevens fjärrkontroll i handen. Ett välutvecklat och professionellt undvikarbeteende.

...

Barbacka

Någon har stulit min cykelsadel och därför promenerar jag istället, en aktivitet som alltid inleds med viss motvilja som sedan går över och blir något uppskattat. Efter lunch blev jag kvar på biblioteket där jag fördjupade mig i en text om den svenska synden och i en text som jag, om sanningen ska fram, inte förstod mycket av. Att studera känns viktigt och roligt men jag saknar att skriva och hinna träffa vänner och bekanta. Här hemma har jag tänt ljus och lyssnar till Jennys jullista. Husmannen är och jobbar. Igår roade han mig genom att läsa ur nordstedts svenska ordbok. Jag skrattade så jag grät.

Aktuellt

För mig tycks den här hösten handla mest om att försöka komma hinna ifatt mig själv. Det är en hel del som ska sorteras och förstås. Två månader kvar till jul. Fyra veckor kvar till min nästa deltenta. (Jag lär mig bland annat att Sverige anno 1904 hade en population på omkring fem miljoner människor och att dessa skickade över 48 miljoner vykort.) Elva timmar kvar till ett bastubad. Fem minuter kvar till te och smörgås tillsammans med Husmannen i soffan.

Rutiner

Uppfriskande med instanser som lever upp till mina förväntningar. A-kassan svarar:
"Du ska omgående skicka in blankett x och y!"

Vanor

I övrigt blev det wienerbröd till frukost. Det var liksom läge för det.

Vardag

Dags för en ny omgång med både a-förmedling och a-kassa. Gruvar mig lika mycket varje gång och blir sedan (nästan) alltid lika förvånad över hur smidigt det ändå gick. Önskar jag kunde snabbspola direkt till den avslutande insikten.

Jag äter alltid disktrasa

Fredagsunderhållning: Svenska Hollywoodfruar och Pia i Bryssel!

Pju!

Fick tillbaka hemtentan med ett godkänt och några snälla blyertsmarkeringar i marginalen. En avklarad, två kvar. Nu håller jag på att läsa texter om veganer, graffiti, datanördar och om dansbanornas demoraliserande effekt på ungdomen i slutet av 30-talet. Det känns betryggande att förstå att man har det som tradition att tvivla på varje ny generation men att det brukar ordna sig ändå till slut.

Nya spasmer

Det surrar i axlarna och jag har mystiska muskelryckningar längst med revbenen och över kinden. För mycket inplanerat igen, för många projekt, tankar och viljor som spretar åt olika håll. Dags att skala bort, minimera och öva mig i att säga tack men nej tack.

Avsked

Folk försvinner och dör ifrån en, ibland har de funnits nära, ibland på längre håll. Förra veckan fick jag beskedet att en gammal arbetskamrat har tagit livet av sig. En äldre man med kolonilott, kammen i bakfickan och ett stort och vänligt, men oroligt, hjärta. På morgnarna var han alltid först på plats, hälsade mig godmorgon med en kopp nybryggt kaffe innan han satte sig för att ringa de sedvanliga samtalen. Till frisören på andra sidan gatan. Vännerna. Att han valde att ta sitt liv gör resten av oss på något sätt så delaktiga. Det finns en så hjärtskärande ensamhet i detta som gör det svårt att acceptera. Vart var vi alla?

Naturtroget

- Oj då, nu börjar till och med plastblommorna tappa blad, tänkte jag innan jag genomskådade plasten och istället såg en, får man ändå säga, tålig växt som levt utan vatten i flera månader.

Norge

Göteborg - Margit Rond 7

Kommer ut efter träningen och brottas ett tag med cykellampan på styret. Torkar bort det mesta av vätan från sadeln med ärmen, drar upp luvan på jackan och lyssnar till vattendropparna som faller mot tyget. Påminner mig själv om att jag måste komma ihåg att skruva fast stänkskärmen igen. Allt känns väldigt välbekant.

Megasuccé

Bjöd fina gästen på pastaklumpar, en sås som hann dunsta bort, sockerkaksmassaker och Idol. En väldigt uppskattad kväll.

Francisco José de Goya y Lucientes

Grannpojken och jag åt sushi och gick sen på operan. Uppfann ett prasselfritt smågodissystem med hjälp av plastmuggar från toaletten och kunde obekymrat äta kolor och sura nappar medan Goya tappade hörseln och målade spanska inkvisitionen på scen - allt i en pampig inredning av en gigantisk camera obscura.

Hur man än vänder sig...

Insåg precis att jag inte bara var klar en dag i förväg med hemtentan utan två, eller egentligen tre eftersom jag mest ägnade morgonen åt att byta storlek på rubriken. Känslan av att vara ute i god tid är inte alls positiv, nu sitter jag istället och grunnar på vad tusan jag har gjort för fel.

Grundkurs kökskunskap

Aldrig, aldrig, aldrig lämna saker i en varm ugn utan att först vrida upp äggklockan. Aldrig.

Checkpoint ett

Aaaah! Första hemtentan är färdig. Till och med en dag i förtid vilket får mig att dra följande konklusioner:

1. Jag har varit flitig.
2. Jag har varit lat.
3. Jag har inte förstått frågorna.
4. Jag är smått genial.

Så är det fatt idag

Efter ett allvarligt samtal med min skolcoach (skrivcoachen vikarierar) så skrev jag en lista på femtio saker som gör mig glad. På första plats kom att skriva och på andra att röka. Väldigt otippat eftersom jag slutade röka för säkert tio år sedan.

En kille med stil

Husmannen går och handlar mjölk med tjocksockar inuti sandalerna, mjukisbyxor, jacka och en tygpåse.

Grönpeppar och enbär

Har haft lördagsbesök som hade vett att röka i mitt kök, som packade upp mortel, kantareller och renskav ur ryggsäcken och skapade trivsel. Stearinljusen är fortfarande tända och disken lämnar jag till imorgon.

Parfymerade gardiner

De senaste dagarna har jag varit student mer på allvar. Det började bra. Jag satt framför en uppslagen bok, bet tankfullt i pennan och stirrade ut i intet medan den ena låtsasbriljanta tanken efter den andra tog form. De mer problematiska biverkningarna kom när jag skulle börja få ner insikterna på papper. En akut treåringsrastlöshet bröt i full skala. Jag kokade så mycket kaffe att jag fick huvudvärk, gjorde armhävningar, bytte kläder, pratade länge med min spegelbild och fick för mig att jag skulle parfymera gardinerna.
Att skriva tenta betyder att jag börjar tvivla på min förmåga att förstå ord. Ibland bottnar jag men för det mesta har jag ingen aning. Efter ett tag börjar jag skriva saker som att "accentuera sin särprägel" och så fnissar jag lite åt det och gör några armhävningar till.

Och jag håller på att längta ihjäl mig efter att bli klar så jag kan sätta mig ner och skriva bok igen.

Förargelseväckande beteende

Sugen på surströmming. Undrar om det är lagligt i de här trakterna.

Det som sker

Läser om folklivsforskning och nostalgisk romantisering av det som var förr, om vad kategorier gör med oss och vad vi gör med kategorier. Har helgjobbat och tränat så att svetten rann och cyklade sedan hem i ett kompakt regn som blötte ner det som inte redan var blött. Funderar starkt på att ta ledigt hela februari och söka solen på annan ort.

Imorgon blir det konsert med Dudamel bakom taktpinnen och en Sarah Chang som håller i violinen. Beethoven, Mendelssohn och Nielsen. Jag ska knäppa händerna, luta mig tillbaka och fylla på.

Utmärkt eller katastrof?

Den lidande konstnären är en myt. Just nu (i motsats till igår) så har jag balans i tillvaron och får saker och ting gjorda. Fundrar på om det är att utmana ödet (och för all del min relation) genom att låta Husmannen klippa mig och därigenom lösa mitt ständigt återkommande frisörproblem? Kanske den perfekta frisören också är en myt?

Tisdag

Fönstren står vidöppna och släpper in varmblåsten. Radion spelar fortfarande P2 sedan skrivarpasset tidigare idag och Husmannen håller på att packa upp matvarorna till middagsmaten, en salig blandning av fläskfilé, halloumi, senap, hounung, kantareller och haricots verts. I morse sov jag längre än planerat och hade svårt för att samla tankarna när jag väl satte mig för att skriva, funderade på detta med att dela med sig, på studier och jobb.

Ät inte kvalsterbajs

Enligt sanitetsmaskinsdemonstratören* som var hemma hos oss igår kan man dö om man äter en tesked sängkvalsterbajs. Jag ville ändå inte köpa hans maskin utan sparar de fyrtiotusen kronorna till något roligare.

Efter demonstrationen ringde företaget upp och frågade vad jag var mest imponerad av. Spontant ville jag svara de aromatiska oljorna, men la band på mig och sa att jag tyckte om själva vattendelen.

*finare ord för dammsugsförsäljare

Margit goes pensionär

Och jag närmar mig ålderdomen med stormsteg. Nu har jag skaffat abonnemang på Konserthuset och igår var jag hela 45 minuter tidig till föreläsningen.

Det blir ingen golf

Veckans uppiggningsförsök har fungerat bra. Jag har gjort allt som jag planerat förutom att elda.

Det blev bio och ett samtal om kopplingen mellan buddism och kognitiv terapi. I samma veva blev jag påmind om att livet är föränderligt och att ingenting är konstant. (För mig är det en befriande tanke som gör det lättare för mig att uppskatta det jag har och att kunna acceptera förändringar.) Veckan fortsatte med en middagsgäst som jag liksom vill ge allt vackert här i världen. Sen var det träning och arbete och blanketter och registrering på studentkåren. Jag lånade en bok på norska och bestämde mig till sist för att ta en paus från mitt prestigefyllda extraarbete. Ett svårt men förhoppningsvis bra beslut. Igår började skolan med en meterlång litteraturlista och en lektor som talade insiktsfullt om människans inre strävan efter konsensus istället för konflikt.

Att planera sig glad igen

Under veckan som kommer ska jag gå på bio, få besök, träna, jobba, skriva, städa, bli student, shoppa, elda, organisera och få sängleverans. Tänkte att det kan vara en bra taktik att mota håglösheten i grind med hjälp av aktiviteter. Fungerar inte detta ska jag ta Ömalms råd på allvar och börja golfa.

Att göra sig glad på s

Stadsvandring med Husmannen.
Simpsons.
Sömn.
Solig pratstund med C.
Skön musik.
Skrivflyt.
Glassss.

Att minnas sig glad igen

Att göra sig glad igen

Sedan i måndags har jag varit ledig och lagt pussel och zappat några timmar för mycket mellan tevekanalerna. Det har inte direkt hjälpt mot den här håglösheten som gjort sig hemmastad i mig. Igår bestämde jag mig för att vädra i tankarna. Jag la ut en filt på gården och blundade mot solen medan jag lyssnade på gamla avsnitt av sommarpratarna i P1 och skrev listor på vad som skulle göra mig glad igen.

Har haft en konflikt som har legat över mig i flera dagar och lämnat avtryck. Har försökt att arbeta men utan att riktigt kunna koncentrera mig några längre perioder. I de korta pauserna dyker ledsamheten upp som något trött och ömt. Ingenting här i livet är konstant och motgångar hör också till, obekväma dagar när ingenting känns roligt. Sen gäller det att inte fastna. Tips på hur man gör sig glad igen?

Kvällssidor

Lampan över diskbänken står tänd bakom ryggen och disken håller på att torka i stället. Jag provar hur det är att sitta i köket och skriva. Fönstren ut mot gården står på vid gavel och hade det inte varit för sockerkakan som samtidigt håller på att gräddas i ugnen hade det kanske blivit för svalt. Radion spelar drivande klassisk musik medan vinden friskar i och långsamt föser gardinerna inåt rummet. Jag har en känsla av undantag, av att vara i någon annans liv. Fiolstråkarna studsar ilsket över strängarna, en mjuk oboe bryter av medan pianospelet förflyttar sig från det låga registret till det ljusa.

På ett födelsedagskalas jag var på nyligen berättade jag för ett äldre par att jag skriver. Att jag jobbade på en bok sedan februari och att jag trodde mig ha kommit en bra bit med texten.
De skrattade och sa att jag skulle räkna med att det tar minst två, tre år att få något färdigt. Två, tre år, en inte alls orimlig eller främmande tanke men just nu går det segt att skriva och jag funderar på hur jag ska lyckas bibehålla tron på sig själv och det jag skriver så länge? Hur klarar man att stå emot alla förväntningar som långsamt byggs upp parallellt med att berättelsen tar form?

Läget

Drömmer om att Husmannen försöker strypa mig, att jag har börjat snusa igen och att jag blir attackerad av ettriga rådjur.
Ja, ni fattar.

Väderprognos

Som alltid blev det sol efter regn och sedan blev det regn efter sol och sedan blev det molnigt. Känns som om jag skulle behöva stå och långkoka, puttra på för mig själv med locket på i några månader. Gick hem tidigare från jobbet med stressade axlar och oroligt inre. Hösten närmar sig och jag behöver ta en del beslut om vart jag ska lägga min energi och vilka aktiviteter jag måste välja bort.

Nu ska jag gå och se på Top Model 3, Projekt runway eller något annat hiskligt. prata med kusinen i rekordlånga sex timmar.

Margit satt på laddning

Drar upp persiennerna och kan konstatera att asfalten är svart idag igen och himlen jämngrå. Ligger kvar i sängen någon timme extra, lyssnar på bilarna som då och då kör förbi utanför sovrumsfönstret och grannen med hunden som hostar, vänder sida i boken och löser sedan sudoku tills jag somnar om. Stiger upp för att koka kaffe och hinner skriva en timme innan det är dags att gå och jobba.

Oidentifierad källa

Vaknade imorse och hade extremt dåligt samvete, nu gäller det bara att klura ut varför.

...