...

I kön fick vi veta att konserten var inställd på grund av sjukdom. Tvåhundrakronorsbiljetten skulle ersättas med en femtiolapp och ville man så kunde man få lyssna på ett av de två förbanden, bara man först hängde av sig och betalade garderobsavgiften. Vi gick istället runt hörnet till biografen. Skulle vi välja Zombieland? Så olika? Fame? Vi övergick snabbt till plan C och hyrde film på hemmaplan istället. Med hjälp av min diktatoriska egenskaper blev det Mammut, Pojken i randig pyjamas, Gomorra, Milk och Australia.

...

Paraplyer borde produktutvecklas.



Göteborg också för den delen.

Strössel och glitter

Det är fortfarande mörkt när jag stiger upp. Himlen är tung av regn, ligger så lågt över taken att det knappt går att se vart det ena slutar och det andra tar vid. Jag slår igång datorn, öppnar dokumentet Tenta tre___ och känner försiktigt på tekoppen om den har hunnit svalna. Det går att höra det monotona regnbruset, dropparna som dränker världen där ute. På måndag ska jag tillverka pepparkakshus tillsammans med grannpojken. Jag ser fram emot kristyr, polkastänger och apelsiner med röda band och korinter.

...

Utanför virvlar det av snö. Jag spelar julmusik, varvar städning med matlagning och studieläsning om hur saker och ting ges mening i våra liv. Att vi kan uppleva trygghet i världen enbart genom att hålla någons hand. Kan inte hindra mig själv från att då och då låta tårarna rinna över. Igår dog en fin liten tant, fem dagar innan sin nittioåttonde födelsedag. Jag kommer att sakna henne.

Alla sätt är bra

Att paddla kajak i vardagsrummet kan också fördriva novembermörker.

Att gå lite i förväg

Julstämningen sprider ut sig. Idag köpte jag julklappar i snöblandat regn. Jag fick en tekanna, en almanacka för 2010 och receptboken Sju sorters kakor (vilket i förlängningen också är en julklapp till Husmannen). Jag är väldigt nöjd.

Turkisk yoghurt

Hur tänkte man egentligen när man valde just den här bilden till yoghurtburken?

...

Förberedelse

Förutom mina illröda gardiner (som först i december övergår till att kallas julgardiner för att sedan i februari återgår till att kallas bara illröda gardiner) så har jag också köpt pepparkaksdeg. I år satsar jag på julstämning!

...

Konsumtionsrus

I vanliga fall brukar jag mest bli irriterad över att behöva gå på stan men gårdagens inköpsrunda tillhörde en av de mer angenäma. Jag hittade omgående det jag sökte efter, expediterna var vänliga och det fanns ljusslingor i skyltfönstren och öppna cafédörrar. Ett sätt att betvinga novembermörkret blev att investera i ett par illröda gardiner.

Viljornas kamp

Idag har jag använt väckarklockans snoozeknapp rekordmånga gånger, kastat mig över husliga uppgifter, hittat mig själv framför datorn innan jag under vilda protester tvingade mig själv tillbaka till de uppslagna tentaböckerna för att fem minuter senare ha tevens fjärrkontroll i handen. Ett välutvecklat och professionellt undvikarbeteende.

...

Barbacka

Någon har stulit min cykelsadel och därför promenerar jag istället, en aktivitet som alltid inleds med viss motvilja som sedan går över. Efter lunch blev jag kvar på biblioteket där jag fördjupade mig i en text om den svenska synden och i en text som jag, om sanningen ska fram, inte förstod mycket av. Att studera känns viktigt och roligt men jag saknar att skriva och hinna träffa vänner och bekanta. Här hemma har jag tänt ljus och lyssnar till Jennys jullista. Husmannen är och jobbar. Igår roade han mig genom att läsa ur nordstedts svenska ordbok. Jag skrattade så jag grät.

Aktuellt

För mig tycks den här hösten handla mest om att försöka komma hinna ifatt mig själv. Det är en hel del som ska sorteras och förstås. Två månader kvar till jul. Fyra veckor kvar till min nästa deltenta. (Jag lär mig bland annat att Sverige anno 1904 hade en population på omkring fem miljoner människor och att dessa skickade över 48 miljoner vykort.) Elva timmar kvar till ett bastubad. Fem minuter kvar till te och smörgås tillsammans med Husmannen i soffan. Husmannen är i övrigt en hjälte.

Rutiner

Uppfriskande med instanser som lever upp till mina förväntningar. A-kassan svarar:
"Du ska omgående skicka in blankett x och y!"

...

I övrigt blev det wienerbröd till frukost. Det var liksom läge för det.

Vardag

Dags för en ny omgång med både a-förmedling och a-kassa. Gruvar mig lika mycket varje gång och blir sedan (nästan) alltid lika förvånad över hur smidigt det ändå gick. Önskar jag kunde snabbspola direkt till den avslutande insikten.

Jag äter alltid disktrasa

Fredagsunderhållning: Svenska Hollywoodfruar och Pia i Bryssel!

Pju!

Fick tillbaka hemtentan med ett godkänt och några snälla blyertsmarkeringar i marginalen. En avklarad, två kvar. Nu håller jag på att läsa texter om veganer, graffiti, datanördar och om dansbanornas demoraliserande effekt på ungdomen i slutet av 30-talet. Det känns betryggande att förstå att man har det som tradition att tvivla på varje ny generation men att det brukar ordna sig ändå till slut.

Nya spasmer

Det surrar i axlarna och jag har mystiska muskelryckningar längst med revbenen och över kinden. För mycket inplanerat igen, för många projekt, tankar och viljor som spretar åt olika håll. Dags att skala bort, minimera och öva mig i att säga tack men nej tack.

Avsked

Folk försvinner och dör ifrån en, ibland har de funnits nära, ibland på längre håll. Förra veckan fick jag beskedet att en gammal arbetskamrat har tagit livet av sig. En äldre man med kolonilott, kammen i bakfickan och ett stort och vänligt, men oroligt, hjärta. På morgnarna var han alltid först på plats, hälsade mig godmorgon med en kopp nybryggt kaffe innan han satte sig för att ringa de sedvanliga samtalen. Till frisören på andra sidan gatan. Vännerna. Att han valde att ta sitt liv gör resten av oss på något sätt så delaktiga. Det finns en så hjärtskärande ensamhet i detta som gör det svårt att acceptera. Vart var vi alla?

Naturtroget

- Oj då, nu börjar till och med plastblommorna tappa blad, tänkte jag innan jag genomskådade plasten och istället såg en, får man ändå säga, tålig växt som levt utan vatten i flera månader.

Norge

Göteborg - Margit Rond 7

Kommer ut efter träningen och brottas ett tag med cykellampan på styret. Torkar bort det mesta av vätan från sadeln med ärmen, drar upp luvan på jackan och lyssnar till vattendropparna som faller mot tyget. Påminner mig själv om att jag måste komma ihåg att skruva fast stänkskärmen igen. Allt känns väldigt välbekant.

Megasuccé

Bjöd fina gästen på pastaklumpar, en sås som hann dunsta bort, sockerkaksmassaker och Idol. En väldigt uppskattad kväll.

Francisco José de Goya y Lucientes

Grannpojken och jag åt sushi och gick sen på operan. Uppfann ett prasselfritt smågodissystem med hjälp av plastmuggar från toaletten och kunde obekymrat äta kolor och sura nappar medan Goya tappade hörseln och målade spanska inkvisitionen på scen - allt i en pampig inredning av en gigantisk camera obscura.

Hur man än vänder sig...

Insåg precis att jag inte bara var klar en dag i förväg med hemtentan utan två, eller egentligen tre eftersom jag mest ägnade morgonen åt att byta storlek på rubriken. Känslan av att vara ute i god tid är inte alls positiv, nu sitter jag istället och grunnar på vad tusan jag har gjort för fel.

Grundkurs kökskunskap

Aldrig, aldrig, aldrig lämna saker i en varm ugn utan att först vrida upp äggklockan. Aldrig.

Checkpoint ett

Aaaah! Första hemtentan är färdig. Till och med en dag i förtid vilket får mig att dra följande konklusioner:

1. Jag har varit flitig.
2. Jag har varit lat.
3. Jag har inte förstått frågorna.
4. Jag är smått genial.