torsdag 25 september 2008

Kär i Tracy

Tracy Chapman. Det är något speciellt med henne, något ärligt, varmt och innerligt. En artist som har betytt mycket för mig.
I november kommer hon till Cirkus i Stockholm och underbara jag har köpt biljett, (till ockerpris och med en stilla önskan att jag inte har blivit lurad).


Margit goes Rocky Balboa

Några gånger nu har jag varit och tränat BodyCombat, en svettig träningsform med slag och sparkar som gör att man får ut alla aggressioner som man inte tror att man går och bär på. Då och då byts koreografin ut och jag saknar redan hals-snäppar-slaget men uppskattar spräcka-ögonbrynet-med-armbågen-slaget. Uppskattar också själva coolhetsfaktorn. Även om jag än så länge mest ser ut som om jag står och twistar istället för att lägga in den ena knockouten efter den andra. Ytterligare en bonus är också att Husmannen får träna upp sina reflexer.


Och några nya påbörjade tavlor


(Man kan ju undra lita vad de sysslar med egentligen... Inte för att jag vet om jag vill att ni ska spekulera i det... men lite undrar jag ju.)

fredag 19 september 2008

Utmanad

För att få måla måste jag först ha klarat av andra saker som jobbsökande, blanketthanteringar och andra förnödenheter. Den här veckan har varit förhalningens vecka och istället för att ta itu med allt pronto så har jag smitit undan och styrt över min uppdämda kreativitet till annat, som att baka. Igår blev det tiramisù och till det gjorde jag lasagne och bjöd över en hungrig vän, (en fin tjej som har varit ledsen men som nu gladde mig med att skratta).

Och så har jag blivit utmanad av Maria, som är min stora idol och som jag därför måste lyda. En utmaning att nämna fem saker i min...

... frys:
- Tårta med brosk
- Chokladkaka med lite för stark apelsinsmak
- Godare chokladkaka
- Frysta (!) mangobitar
- Gräslök

... garderob:
- Tja, typ kläder
- Strandliggunderlag
- Påse med tygbitar
- Smutskläder
- ... och mer kläder

... väska:
- Pennor
- Små papperslappar med varierande tryck
- Försvarets hudsalva
- Öronhängen
- Kamera

... badrumsskåp:
Hoppla, jag har faktiskt inget badrumsskåp.

Jag skickar utmaningen vidare till:
Kanina, Jennyt, Stifflert, och Westling.

onsdag 17 september 2008

Bokfaser

På senare tid har jag haft en oroväckande dragning till pastellfärgade böcker. En hel dag låg jag i soffan och fnittrade åt Emma Hambergs bok Mossvikenfruar och nu har en bok av Marian Keyes smygit sig in i bokhyllan och ligger där och väntar som en efterlängtad skatt. Jag har gjort några ståndaktiga försök att läsa Benazir Bhutto, Naomi Klein och Virginia Wolf men utan att kunna bibehålla koncentrationen under några längre stunder. Kanske är detta pastellande en bieffekt efter att jag slutade missbruka deckare?
Min tyska bokläsning ser jag lite som botgöring.

Trumpet

Grannpojken håller på att lära sig att spela något trumpetaktigt. Från bottenvåningen hörs okontrollerade bröl som för varje timme sakta närmar sig något som skulle kunna påminna om melodier med överraskande toner som gör en på bra humör. Lite målbrottskänsla över det hela.

Edit:
Haha, fick ett fint illustrerande tips av Kanina.


tisdag 16 september 2008

Informationer

Sedan sist jag hörde av mig har jag hunnit lufta elementen, fikat med en Malin, fått eminent middag av en Anders, halvt avlivat mig själv med att träna Body Combat, blivit förkyld, inte målat alls men skrivit två artiklar. Jag har sökt lägenhet, sökt jobb, varit hos tandläkaren i ottan och funderat lite på allvar att skaffa sommarhus.

Har också varit på Göteborgs konstmuseum och sett norska Harriet Backer (1845-1932)
, en för mig obekant konstnär som var väl värd att bekanta sig med. Ett konstnärsskap som hann utvecklas från murriga bruna perfekta avbildningar till ljusa vackra rum där färgerna fick mest plats.


(Bild hämtad från Göteborgs Konstmuseum)

fredag 5 september 2008

Fredagsbestyr


Har målat med (efter?) ett foto som förlaga. Det är svårt att koncentrera sig på något som redan är givet och samtidigt ge bilden en egen känsla och prägel. Tavlan blir inte lika personlig men kräver å andra sidan inte heller lika mycket energi. Får se hur och om jag ska måla vidare, först ska den få vila några dagar.

Snart ska jag iväg och göra ärenden, gå på apoteket och sedan handla mat inför ikväll. Det ska dyka upp besöksfolk som vill ha bakad potatis med ädelostsås, sallad, bröd och dryck. Till efterrätt ska de få tårta med brosk och en valfri miniflaska med sprit.

-

onsdag 3 september 2008

Tårta med brosk

Förr i tiden så hände det att vi i släkten träffades för att laga mat. Vi stod i timmar i köket medan fönstren immade igen och vitlöksdoften bet sig fast i kläderna. Kryddstarka röror, klara soppor, indiskt bröd och vin, (detta var tiden innan alla blev nykterister eller ansågs borde bli nykterister). Vid något tillfälle under kvällen fick jag förtroendet att reda såsen. Hur enkelt som helst sade man. Bara blanda mjöl och vatten och ner i grytan. Mjo.

Blandningen blev till långa snorliknande, dallrande klumpar som ingen ville äta och under åren som följde blev det populärt att berätta skrönor om min matlagningskonst - hur jag kokade riset svart och lyckades vända plåten med varma mackor inne i ugnen etc etc. Historier som efter ett tag byttes ut mot hur jag råkade köra iväg med grannarnas hund i bagageluckan, hur jag backade in i brevlådan, körde hela vägen från Boden till Luleå med handbromsen i eller hur man fick binda fast passagerardörren med en halsduk för att den inte skulle åka upp i kurvorna, jada, jada.

Hur som helst. Igår lyckades jag i alla fall göra en tårta med brosk:

Man kan använda sprit för att rengöra saker, för att muta folk och bota dödsångest. Man kan ha vin i grytor och konjak i grädden och när man är som mest motiverad att söka jobb så kan man göra en en blåbärsmoussetårta som man smaksätter med vaniljlikör. Hoppla! Smakar fantastiskt. Sedan kan man upptäcka att man på något vis har lyckats överdoserat eller felbehandlat gelatinbladen så det inne i den fluffiga moussen gömmer sig stora broskliknande klumpar. Spännande och nyskapande. Säg till om ni vill ha receptet.

-

Tys(k)t.

Jag har börjat läsa min första bok på tyska. Petra Hammesfahr "Die Lüge". Tre kvällars läsning och jag är på sidan 23. Känns väldigt imponerande.

Husmannen är ju i original tappning tysk och detta har gjort att jag mer eller mindre frivilligt har blivit tvungen att lära mig sch-språket. Jag förstår det mesta om jag koncentrerar mig men tiger ändå som muren när vi är på besök, ler tåligt och skyller på den norrländska fåordigheten och svarar mest med jaaa och nein och was? och danke.

På söndagarna ringer Husmannens mamma för att höra hur vi mår och för att berätta vilka som har dött eller fått cancer, att hon har tagit upp potatisen ur marken och varit på vinprovning, att Husmannens pappa sitter ute i sin trädgårdsstol och väntar på att duvorna ska komma flygande hem. Personligen vågar jag inte svara i telefon på söndagar.

tisdag 2 september 2008

Kreativitet och inre motivation

I längden är det inte bra för mitt självförtroende att vara arbetssökande, den överflödiga tiden gör att jag börjar grubbla för mycket. Ett sätt att handskas med det har varit att se målandet (och även arbetssökandet) som ett arbete med fasta tider. Jag stiger upp tidigt, äter frukost, fyller på med vatten i penselburkarna och lyssnar på gamla avsnitt av sommarpratarna medan jag målar. Till min stora förvåning har motivationen stannat kvar.

Den stora skillnaden mot för tidigare försök att hitta rutiner är kanske min grundinställning, att jag målar för att må bra.
Det handlar inte längre så mycket om andras bekräftelse utan om en egen vilja och lust. Jag sätter mig inte framför staffliet med tanken att jag ska måla något storartat utan försöker istället se det som övning, att det får bli som det blir. Jag har tålamod med sig själv även när det går trögt och tänker att det vänder om jag ger det tid, försöker memorera de där dagarna när timmarna flyter undan, koncentrationen är som störst och jag kan bli så där rakt igenom salig.

Framåt tio på förmiddagen är det dags för nytt kaffe och några digestivekex, sedan målar jag så länge det går bra. Vissa dagar blir jag sittande och bara känner hur det tar emot, då får jag jag tillåtelse att åka och köpa mer duk, fylla på med färgtuber eller gå till biblioteket för att bläddra i konstböcker. Jag är en snäll arbetsgivare som inte är helt omöjlig när det gäller flextid. Idag står det dock arbetssökande på schemat, (varvat med att pyssla om min på senaste tiden ack så försummade blogg).


-