Känns som om jag har fått en golfboll i halsen som skaver och gör det svårt att svälja. Det är trist att vara sjuk. Har haft alldeles för många åkommor den här vintern. Idoga förkylningar. Stukad tumme. Märkliga bett och utslag på kroppen. Huvudvärk.
Förmodligen något arbetsrelaterat.
Nu har jag gjort diverse rapporteringar till a-kassan och känner mig lika skyldig som vanligt och rädd för att bli stämd för olaga någonting.
Till frukost: läsning, bloggning och Malous morgonprogram (som jag hyser någon slags hatkärlek till). Till lunch: fisksoppa med fänkål, vitt vin, potatis och blomkål. Till dessert: semla med sällskap på Sunes Bageri. Till kvällsmat: Five Finger Death Punch.
Herrejösses vad jag är duktig på att vara ledig.
Det kom ytterligare några centimeter snö som lade sig orörd och fin över kvarteret. Dagen därpå var det mesta borta igen. En snabbfixad vårkänsla för mig som tycker att våren är kommen på allvar när solen har börjat värma och svart asfalt skymtar fram under snöslasket.
Jag och Husmannen åkte och tränade, (första gången på över en månad) och fick samtidigt agera statister till någon slags jolle-dokumentär. Hej och hå. Resten av tiden låg vi raklånga på soffan, åt goda rester från middagen och dubbla efterrätter.
Shoppade loss på secondhandbutiken idag. Fyra stolar, ljusstakar, kakburk och en servis på 35 delar.
Husmannen var skeptisk.
- Såskopp, hur ofta tror du att du kommer att... och åtta uppläggninsfat...
Snart kommer gästerna. Alla kommer få varsin tallrik att äta ifrån. Minst.
Åkte till vår förra bostad igår för att passa barnen. I köket var det dukat med kycklingsoppa, havrebröd, smör och salt. I vardagsrummet dansade yngsta pojken med sitt Wii-spel och i datarummet satt den äldsta och försökte memorera Asiens alla länder.
Efter maten blev det kälk- och pulkåkning. Med tre centimeter snö så gäller det att passa på och det var längesedan jag fick ligga raklång i snön och se på snöflingorna som faller från mörk himmel. Ganska värt en stukad tumme och värkande svanskota.
Tänk vilken skillnad det är att jobba sig blå med ett jobb som man gillar och att jobba sig blå på ett jobb som man inte gillar så där särskilt. Vaknade med massor av måbra-hormoner i kroppen, satte första degen på jäsning, ska strax börjar tvätta och sedan ska jag rensa upp i papperskatastrofen som har brett ut sig och säkert döljer en massa viktiga papper som räkningar och skrivundermigpapper.
Imorgon jobbar jag på slit-jobbet och sen har jag, efter råd av klok vän, varit vänlig nog att skriva in ordet LEDIG fem dagar i rad. Längtar!
Det kom två herrar med snus under läppen, bred göteborgska och bad om att få min ytterdörr. Nu har de varit borta i tjugo minuter, det börjar bli kallt och jag funderar på om jag måste oroa mig.
Edit:
Nejdå, nu kom de tillbaka.
Med en borrmaskin.
Hur är det, ska man gå och knacka dörr och presentera sig när man är nyinflyttad? Tala om vad man heter, att man är snäll och har mjöl och socker att låna ut vid behov. Eller gör man inte sådant nuförtiden?
Vi blev en person för lite och blev tvungen att avboka storstugan i Grövelsjö. Nu har jag och Husmannen en tågresa tur och retur till ingenting.
Fick bakläxa för mina tidigare lägenhetsbilder. Här kommer några nya, mindre pretantiösa.
Varsågoda.
En skicklig försäljare lurade oss att prova på tusen kanaler att zappa mellan i tre månader för trehundra kronor. Än så länge har jag lyckats sova till en diger bunt filmer och lydigt vaknat i tid till eftertexten.
Nattetid måste man zappa med försiktighet för att inte få diverse oinbjudna underlivsdetaljer på näthinnan eller av misstag hamna på God Channel. Brrr.
Fjärrkontrollen till den gamla teven har vi hittat och fjärrkontrollen till dvd-spelaren, till stereon, till dataskärmen och till digitalboxen (som vi precis har fått och som inte fungerar ännu). Sen har vi en multikontroll som i teorin ska kunna ersätta alla fjärrkontroller men som vi inte lärt oss hur man programmerar. Ännu.
Den rätta tevekontrollen saknas dock fortfarande vilket gör att man får bestämma sig för en kanal eller använda sig av den röstkontrollerade kontrollen (Husmannen). Tre flyttkartonger med lite bottenskrap återstår att gå igenom och någonstans där bara måste den finnas.
När väckarklockan ringde i morse ville jag helst bara dra upp täcket ytterligare och fortsätta sova en hel dag. På sin höjd gå upp för att baka kanelbullar och omplacera saker. Är genomtrött och nedstämd och mest upplagd för att ondgöra mig över världens tillstånd och om hur rackarns synd det är om mig - även om det inte är det.
Roligt sedan sist:
1. Jag är inne på tredje veckans varje-dag skrivande och är väldigt stolt över det.
2. Jag och Husmannen fick biljetter till genrepet av operetten Läderlappen.
3. Våra tidigare grannar och tillika hyresvärdar har bjudit på kladdkaka och kaffe i städpausen och skänkt oss deras hörnsoffa.
4. Vi har turistat på IKEA och köpt småprylar och jag har lånat nya filmer på biblioteket.
5. Jag har flyttat in i världens finaste lägenhet med världens finaste Husman.
Foto: Mats Bäcker, GöteborgsOperan
Flytten gick på fyra timmar och en handfull tappra vänner och medbärare såg lagom medtagna ut efter att ha sprungit några vändor med kartonger upp till tredje våningen, (sista gången jag flyttar så högt utan hiss). I princip allt kom på plats och flytthjälpen ska gottgöras så snart vi har installerat oss och skaffat tillräckligt med sittplats. Stolstatusen är för närvarande: en.
I övrigt lever jag i ett slags töcken som består av saker som att jobba, städa, rota i kartonger och frysa. On top på det lite förkylning som gör att jag svettas så mycket om nätterna att parketten under madrassen krullar ihop sig. Typ.
Inte så klokt att bli förkyld och få feber dagarna innan flytt.
Kanske någon packning- eller separationsproblem.
