Parfymerade gardiner

De senaste dagarna har jag varit student mer på allvar. Det började bra. Jag satt framför en uppslagen bok, bet tankfullt i pennan och stirrade ut i intet medan den ena låtsasbriljanta tanken efter den andra tog form. De mer problematiska biverkningarna kom när jag skulle börja få ner insikterna på papper. En akut treåringsrastlöshet bröt i full skala. Jag kokade så mycket kaffe att jag fick huvudvärk, gjorde armhävningar, bytte kläder, pratade länge med min spegelbild och fick för mig att jag skulle parfymera gardinerna.
Att skriva tenta betyder att jag börjar tvivla på min förmåga att förstå ord. Ibland bottnar jag men för det mesta har jag ingen aning. Efter ett tag börjar jag skriva saker som att "accentuera sin särprägel" och så fnissar jag lite åt det och gör några armhävningar till.

Och jag håller på att längta ihjäl mig efter att bli klar så jag kan sätta mig ner och skriva bok igen.