...

Mitt vikariat gick ut igår. Jag bjöd på glasstårta och tog i hand, sa hej då och klart vi ses igen. Så där som jag har fått lära mig att man ska. Göra det ordentligt och inte bara smita undan trots att det där med avsked är svårt, att ge sig själv betydelse, få långa kramar och starkare reaktioner än förväntat. Idag ringde två andra kollegor och undrade vart jag var. Min sista dag var tydligen inte alls igår utan idag.