Ännu en neutral vardagsskildring

I morse var det en smal löftesrik glipa i molnmassan.

Försiktigt bar jag ut kaffet, matade och räknade kaninerna, dubbelkontrollerade att jag verkligen hade nycklarna med mig, funderade om jag slagit av spisplattan och satte mig prövande på en av trädgårdsstolarna.

Läste några nya sidor ur boken Lördag av Ian McEwan, (en bok som ännu inte fångat mig). Hade tänkt att skriva själv men vågade inte ta ut den bärbara datorn förrän det verkade garanterat regnfritt: Hämtade morgontidningen för att se om det mörkare molnpartiet skulle närma sig mitt håll eller någon annans. Förblev oinformerad.

Läste istället om andra bittra semestermänniskor som vara arga eftersom de inte hade fått bada, att alla planer fått skrinläggas och att det inte var så jävla roligt att sitta inomhus hela semestern. Tänkte insiktsfullt och med noll självdistans att: Herregud, att lägga energi på sådant som ändå inte går att påverka. Det finns väl annat att göra än att sola.

När det blev kallt om fötterna gick jag in. Dags för lite postitiv semestersjälvompysslande egenkärlek!

Av den numera mogna avokadon (närvaron till äpplet gjorde susen) lagade jag till sist den planerade lunchsoppan. De två första tuggorna gick ner. Resten var svårare och har nu sparats till Husmannen som kan förvåna en med att äta både det ena och det andra.

Målade. Lyssnade på Sommarprat av han som ritar Rocky. Kellerman.

Bestämde mig för att baka piroger. Halvvägs på gång fick jag erfara att äggen var slut. På med skorna, släta till håret och gå och handla. På tredje trappsteget från ytterdörren börjar det att regna.

Imorgon är det första arbetsdagen. I am motivated.


*