Mitt gym har snart en egen armé

Jag har starka misstankar om att gymmet jag går till har både religiösa och fanatiska baktankar.

Efter att ha tränat mig själv till nära medvetslöshet, (yapp, body combat igen) så är det dags för avslappnings och stretchnings-låten. Ur högtalarna sjungs det: Spiritos, santos, och så får man gå ner på knä, pressa armarna bakåt och öppna upp bröstkorgen mot himlen medan slutstrofen klingar av med ett: I believe.