Höna till högsbjudande
Hönan hade ju potential i början av sin tillblivelse, men jag tycker nog att det spårade ut på slutet. Funderar på att adoptera bort henne.
Nålbrevet tycker jag bättre om.
-
måndag 17 mars 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Jag tycker hönan blev rätt kaxig!
Jag tycker att de var fina båda två. Hade lite svårt att förstå hur det skulle bli en höna förut. Nu känner jag mig mycket visare i frågan. Att äga ett nålbrev som inte är gjort i papper är vuxet! Har du nålar i silver i det?
Ironisk!? skojar du?, den va ju tusan den bästa påskhöna ja sett! Sjukt cool!
Hönan är ju grym! För att inte tala om din blomblogg HA HA HA!! :)
Matildas fikarum:
Det kanske du tycker för att du själv är ovanligt påskpysslig i år... :)
Jag igen:
Väldigt vuxet med nålbrev. Alla nålar är i silver.
Daniel:
Daniel raring, om det nu är du, the Daniel som är hemma från solstolen i Barbados. Så du gillar min höna? Vem hade kunnat anat det ;) Tack tack!
Jenny:
De hemliga blomagenterna blev poppis :)
The one and only!:-) , e faktiskt seriös, o de e inga efterdyningar från resan, hehe! ;-) den är ju jättefin!
Daniel:
Att det skulle vara efterdyningar från resan var ju såklart min första tanke :) Men tack för komplimangen, den värmer lite extra eftersom den kom från oväntat håll :)
Lysande höna ju! Wauf wauf, som hunden Strupsi i min gamla tyskabok skulle ha sagt.
Wauf wauf. Folk har en märkligt hönsmak måste jag säga :) Verkar som om jag får börja massproducera.
Skicka en kommentar