Tys(k)t.

Jag har börjat läsa min första bok på tyska. Petra Hammesfahr "Die Lüge". Tre kvällars läsning och jag är på sidan 23. Känns väldigt imponerande.

Husmannen är ju i original tappning tysk och detta har gjort att jag mer eller mindre frivilligt har blivit tvungen att lära mig sch-språket. Jag förstår det mesta om jag koncentrerar mig men tiger ändå som muren när vi är på besök, ler tåligt och skyller på den norrländska fåordigheten och svarar mest med jaaa och nein och was? och danke.

På söndagarna ringer Husmannens mamma för att höra hur vi mår och för att berätta vilka som har dött eller fått cancer, att hon har tagit upp potatisen ur marken och varit på vinprovning, att Husmannens pappa sitter ute i sin trädgårdsstol och väntar på att duvorna ska komma flygande hem. Personligen vågar jag inte svara i telefon på söndagar.