Tårta med brosk

Förr i tiden så hände det att vi i släkten träffades för att laga mat. Vi stod i timmar i köket medan fönstren immade igen och vitlöksdoften bet sig fast i kläderna. Kryddstarka röror, klara soppor, indiskt bröd och vin, (detta var tiden innan alla blev nykterister eller ansågs borde bli nykterister). Vid något tillfälle under kvällen fick jag förtroendet att reda såsen. Hur enkelt som helst sade man. Bara blanda mjöl och vatten och ner i grytan. Mjo.

Blandningen blev till långa snorliknande, dallrande klumpar som ingen ville äta och under åren som följde blev det populärt att berätta skrönor om min matlagningskonst - hur jag kokade riset svart och lyckades vända plåten med varma mackor inne i ugnen etc etc. Historier som efter ett tag byttes ut mot hur jag råkade köra iväg med grannarnas hund i bagageluckan, hur jag backade in i brevlådan, körde hela vägen från Boden till Luleå med handbromsen i eller hur man fick binda fast passagerardörren med en halsduk för att den inte skulle åka upp i kurvorna, jada, jada.

Hur som helst. Igår lyckades jag i alla fall göra en tårta med brosk:

Man kan använda sprit för att rengöra saker, för att muta folk och bota dödsångest. Man kan ha vin i grytor och konjak i grädden och när man är som mest motiverad att söka jobb så kan man göra en en blåbärsmoussetårta som man smaksätter med vaniljlikör. Hoppla! Smakar fantastiskt. Sedan kan man upptäcka att man på något vis har lyckats överdoserat eller felbehandlat gelatinbladen så det inne i den fluffiga moussen gömmer sig stora broskliknande klumpar. Spännande och nyskapande. Säg till om ni vill ha receptet.

-