Jag vill bli som Leif G.W Persson när jag blir stor

Farmor brukar se på Efterlyst. Det är därifrån hon får sina fördomar och sin oro över alla som är ute sent på kvällarna. "Varför tar flickorna inte en taxi hem istället. "

Såg några minuter av programmet igår. Om rånet i Kortedala och om Mattmannen som är på fri fot. Obehagligt med brott. Särskilt när de presenteras på Efterlyst.

Leif G.W. Persson gillar jag i alla fall. Professoren. Han vet så mycket och han berättar så gärna. När jag var liten och vuxna pratade med varandra så var det en hel del antydning och proffsprat av typen:

"Men det ser man ju... måste bero på det där som hände i höstas... det hade man ju kunnat ana."

Och så blev man så där ruskigt nyfiken och längtade till den dag man slapp rycka i mammas jackärm efter vartannat ord och viska vadå?. Då, när man själv skulle bli vuxen och med en enda blick kunna avgöra hur det var fatt. Allseende.

Leif G.W Persson blir om igen en sån där vuxen som kan allt, vet allt. Det fina i kråksången är att man inte behöver rycka honom i armen och tigga: sägdåsägdåsägdå! Han berättar så gärna ändå. Alla hemskheter utan krusiduller.

*